<aside> 📌
Hur skriver du ett gymnasiearbete?
Kvantitativ metod: Syfte och frågeställning Kvalitativ metod: Syfte och frågeställning
Tidsplan (och SVART Seminarium)
Specifika undersökningar: Enkäter
</aside>
<aside>
❗Längst ner på sidan hittar du en kortare version av de viktigaste delarna: KORT VERSION
</aside>
På den här sidan kommer du att få flera exempel på hur frågor ska formuleras. Det är en viktig del och den delen som de flesta tänker är vad de ska göra när de ställer frågor. Men innan dess finns det en del problem att lösa. Därför rekommenderas att du läser den här guiden en sektion i taget och inte går vidare förrän du förstått vad du ska göra i förhållande till just den här delen. Det första valet gäller om det är en kvalitativ eller kvantitativ ansats du ska göra.
Det finns två olika vägar att gå när det kommer till forskningsmetodik och valet kommer till stor del att påverka vilken typ av resultat du kommer kunna förväntas få och vilken typ av fråga du kan svara på. Valet handlar om kvalitativ eller kvantitativ forskning.
Något förenklat är kvantitativ forskning när man använder siffror, statistik och procent. Om jag vill kunna besvara huruvida något är längre, fler eller mer jämfört med något annat är det kvantitativt tänkande. Ibland är det inte just jämförelser som är mest intressant. Det är snarare att förstå och ta del av en uppfattning - ja, då lutar det mer på kvalitativt tänkande.
Många enkäter har en korrelationell design. Det betyder att du mäter två eller fler variabler (t.ex. stress och sömn) och undersöker om de samvarierar. Du kan då säga att det finns ett samband, men du kan inte säkert säga vad som orsakar vad (korrelation är inte kausalitet). Enkäter blir ofta korrelationella eftersom du sällan kan manipulera varibaler på samma sätt som i ett experiment.
I vilken utsträckning vill du att frågorna och situationen ska vara densamma för alla som intervjuas? Standard innebär att det inte finns någon som helst avvikelse eller variation. De flesta kvantitativa studier bygger på just standardiserad insamling av data. Det är många delar som är lätta att missa som också behöver standardiseras i så hög utsträckning som möjligt (annars är risken att just den variationen orsakar olika svar - och det är inte det som undersökningen avser att undersöka). Exempel på saker som är lätta att missa: tonfall, ställa frågorna exakt som de är skrivna (om intervjuerna görs muntligt), inte ge extra förklaringar eller förtydliganden (alternativt ge alla samma förklaring utöver frågorna). Låg grad av standardisering är på många sätt motsatsen. Här hittar vi ofta den kvalitativa forskningen, dvs när vi är mer intresserade av en respondents upplevelse (alltså när vi inte primärt är ute efter att jämföra en upplevelse med en annan på ett standardiserat sätt).
För att möta de högt ställda kraven på standardisering bör alla i både experimentgrupper och kontrollgrupper (om vi använder olika frågor i designen av experimentet) vara lika trötta, påverkade, mätta osv. Strukturen av enkäten blir också extra hög om alla frågor mäts i svarsalternativ - om man använder öpppna frågor benämns dessa snarare som ostrukturerade undersökningar.
| Hög strukturering | Låg strukturering | |
|---|---|---|
| Hög standardisering | De flesta kvantitativa vetenskapliga undersökningar hamnar här oavsett om de är baserade på intervjuer eller enkäter. Även experiment hamnar här. | Här hittar vi undersökningar med fler öppna svarsalternativ men där vi annars möter de krav som den kvantitativa metoden kräver. |
| Låg standardisering | De flesta vetenskapliga kvalitativa intervjustudier hamnar här. Många observationsstudier hamnar också här. | Studier med låg standardisering och låg strukturering bör undvikas. Här hittas, antagligen, ingen vetenskaplig studie alls. |
(Jan Trost och Oscar Hultåker, 2016. Studentlitteratur: Lund
Två begrepp som påverkar all forskning och som också hänger ihop (och kanske framförallt - lätt förväxlas) är reliabilitet och validitet.
Reliabilitet (tänk engelskans Reliable - pålitlig) säger man att den studie har där svaren inte beror på slump, olika situationer eller tonlägen osv. Hög reliabilitet förutsätter med andra ord en hög grad av standardisering. Är det då inte samma sak? nja, hög grad av strukturering är något vi tänker på när vi konstruerar enkäten - hur ska vi designa studien för att den ska få hög standardisering? Om vi har gjort det så kommer vi, när vi väger alla val och förutsättning, kunna uttala oss om reliabiliteten. Reliabiliteten kan delas in i fyra olika punkter: