<aside> 📌
Hur skriver du ett gymnasiearbete?
[Kvantitativ metod: Syfte och frågeställning](<https://www.minnesmartin.com/Kvantitativ-metod-Syfte-och-fr-gest-llning-261e3ab85a838048aa3af0dfd758bd0b>)
[Kvalitativ metod: Syfte och frågeställning ](<https://www.minnesmartin.com/Kvalitativ-metod-Syfte-och-fr-gest-llning-261e3ab85a83801eb43ef33d25e28551>)
Tidsplan (och SVART Seminarium)
Specifika undersökningar: Enkäter
</aside>
På den här sidan kommer du att få flera exempel på hur frågor ska formuleras. Det är en viktig del och den delen som de flesta tänker är vad de ska göra när de ställer frågor. Men innan dess finns det en del problem att lösa. Därför rekommenderas att du läser den här guiden en sektion i taget och inte går vidare förrän du förstått vad du ska göra i förhållande till just den här delen. Det första valet gäller om det är en kvalitativ eller kvantitativ ansats du ska göra.
Det finns två olika vägar att gå när det kommer till forskningsmetodik och valet kommer till stor del att påverka vilken typ av resultat du kommer kunna förväntas få och vilken typ av fråga du kan svara på. Valet handlar om kvalitativ eller kvantitativ forskning.
Något förenklat är kvantitativ forskning när man använder siffror, statistik och procent. Om jag vill kunna besvara huruvida något är längre, fler eller mer jämfört med något annat är det kvantitativt tänkande. Ibland är det inte just jämförelser som är mest intressant. Det är snarare att förstå och ta del av en uppfattning - ja, då lutar det mer på kvalitativt tänkande.
Hur lika ska frågorna och situationen vara för alla som svarar? Standard betyder att allt är exakt likadant för alla. De flesta kvantitativa studier använder standardiserad insamling av data. Det finns många saker som lätt kan skilja sig åt, men som också behöver vara lika (annars kan just dessa skillnader påverka svaren - och det är inte det vi vill undersöka). Exempel på saker som lätt kan skilja sig åt: hur man säger saker (tonfall), att man ställer frågorna precis som de är skrivna (om man intervjuar muntligt), och att man inte ger extra förklaringar (eller att alla får samma förklaring).
Låg grad av standardisering är motsatsen. Här hittar vi ofta kvalitativ forskning, alltså när vi är mer intresserade av en persons upplevelse (inte främst vill jämföra olika personers upplevelser på ett standardiserat sätt).
För att uppfylla kraven på hög standardisering bör alla som deltar vara lika trötta, påverkade, mätta osv. i både experimentgrupper och kontrollgrupper (om vi använder olika frågor i försöket). Strukturen av enkäten blir också extra hög om alla frågor mäts i svarsalternativ - om man använder öpppna frågor benämns dessa snarare som ostrukturerade undersökningar.
| Hög strukturering | Låg strukturering | |
|---|---|---|
| Hög standardisering | De flesta kvantitativa vetenskapliga undersökningar hamnar här oavsett om de är baserade på intervjuer eller enkäter. Även experiment hamnar här. | Här hittar vi undersökningar med fler öppna svarsalternativ men där vi annars möter de krav som den kvantitativa metoden kräver. |
| Låg standardisering | De flesta vetenskapliga kvalitativa intervjustudier hamnar här. Många observationsstudier hamnar också här. | Studier med låg standardisering och låg strukturering bör undvikas. Här hittas, antagligen, ingen vetenskaplig studie alls. |
(Jan Trost och Oscar Hultåker, 2016. Studentlitteratur: Lund
Två viktiga begrepp inom forskning är reliabilitet och validitet. De hänger ihop men betyder olika saker.
Reliabilitet (engelskans reliable betyder pålitlig) handlar om att resultaten inte ska bero på slumpen eller olika omständigheter. En studie har hög reliabilitet när alla får frågorna på samma sätt och under samma förutsättningar. Reliabiliteten påverkas framför allt av fyra saker: att liknande frågor mäter samma sak, att svaren skrivs ner noggrant, att alla tolkar svaren på samma sätt, och att det vi mäter inte ändras över tid.
Exempel på hög reliabilitet:
En enkät om studietid skickas ut digitalt till alla elever samtidigt, med exakt samma frågor och svarsalternativ. Frågorna är tydligt formulerade: "Hur många timmar studerade du förra veckan? a) 0-5 timmar, b) 6-10 timmar, c) 11-15 timmar, d) 16-20 timmar, e) Mer än 20 timmar". Alla får samma instruktioner och samma tid på sig att svara. Detta ger hög reliabilitet eftersom undersökningen är standardiserad och resultaten inte påverkas av slumpen eller varierande omständigheter.
Exempel på låg reliabilitet:
Samma fråga om studietid ställs muntligt till olika elever vid olika tillfällen. Några tillfrågas på morgonen när de är pigga, andra på eftermiddagen när de är trötta. Vissa får förklaringar om vad som räknas som "studietid", andra inte. Frågorna ställs med olika tonfall och ordval. Detta ger låg reliabilitet eftersom omständigheterna varierar och resultaten kan bero på slumpen snarare än verkliga skillnader i studietid.
Reliabilitet är framför allt viktigt i kvantitativa studier. I kvalitativa undersökningar är det mindre centralt.