<aside> 📌

Sociologi Sociologer: Karl Marx ✅ Max Weber, ✅ Émile Durkheim, ✅ Pierre Bourdieu ✅
Erving Goffman ✅ Pierre Bourdieu ✅ Ordlista

Stora teman: Etnicitet Klass Genus / Kön

Uppgifter: Caféobservation BÖRJA HÄR

På rätt sida älven ✅

Ej påbörjade: Livsberättelse Filmen känns för vit Projekt Möllan

Artiklar

</aside>

Vi spelar olika roller i olika sociala sammanhang, precis som skådespelare på en teater. Goffman delar upp detta i två huvudsakliga "scener":

• Frontstage (främre regionen):
  • På jobbet: En lärare uppträder professionellt inför sina elever
  • På sociala medier: Vi visar upp våra bästa stunder och prestationer
  • På släktmiddagen: Vi är extra artiga och undviker känsliga samtalsämnen
• Backstage (bakre regionen):
  • Hemma: Läraren kan vara mer avslappnad och visa trötthet efter arbetsdagen
  • Privata chattar: Vi delar våra verkliga känslor med nära vänner
  • I ensamhet: Vi kan vara helt oss själva utan att tänka på andras förväntningar

Om Goffman

Erving Goffman (1922-1982) var en kanadensisk-amerikansk sociolog och författare, känd för sitt bidrag till mikrosociologin och studiet av social interaktion. Han påverkades av symbolisk interaktionism och fenomenologi, särskilt av George Herbert Mead och Alfred Schütz. Goffmans mest kända verk, "The Presentation of Self in Everyday Life" (1956), introducerade den dramaturgiska modellen av social interaktion, där han liknade socialt liv vid en teaterföreställning. Hans viktigaste tankar inkluderar idén om "impression management", där individer försöker kontrollera hur andra uppfattar dem, och konceptet om "frontstage" och "backstage" beteenden. Goffman är fortfarande relevant idag, särskilt i studier av social media och online-identiteter, där hans teorier om självpresentation och impression management tillämpas för att förstå hur människor skapar och upprätthåller sina digitala personligheter.

Goffmans syn på sociologins stora frågor

<aside> 💡

Aktör/Struktur: Goffman fokuserar främst på aktörsperspektivet genom sin mikroanalys av vardagliga interaktioner. Han ser individer som aktiva aktörer som strategiskt hanterar sina framträdanden, men erkänner samtidigt att dessa framträdanden sker inom ramen för sociala strukturer och normer som begränsar och formar våra handlingsmöjligheter.

Konflikt/Konsensus: Hans perspektiv lutar mer åt konsensus än konflikt. Han ser social interaktion som ett samarbetsprojekt där människor gemensamt upprätthåller "definitionen av situationen". Dock finns det inbyggda spänningar när olika aktörer försöker kontrollera intrycken de ger och upprätthålla sina sociala fasader.

Klass, etnicitet och kön: Även om Goffman inte primärt fokuserade på dessa makrosociologiska kategorier, belyser hans teorier hur dessa faktorer påverkar våra möjligheter att presentera oss själva. Olika sociala grupper har olika tillgång till resurser för impression management, och måste hantera olika typer av stigma och förväntningar i sina framträdanden. Hans analys av stigma har varit särskilt betydelsefull för att förstå hur marginaliserade grupper hanterar social interaktion.

Sammanfattningsvis är Goffmans bidrag främst på mikronivå, där han analyserar hur individer navigerar i sociala situationer. Hans teorier kan dock användas för att förstå hur större sociala strukturer och ojämlikheter manifesterar sig i vardagliga interaktioner.

</aside>