Vad är klass?

Grupper i samhället - det har med makt och position, förutsättningar

Hur delar vi in männiksor i klasser? De flesta är överens om att ekonomiskt kapital är en viktig faktor när vi delar in människor. I sin enklaste form - de som har och de som inte har.

Men det går att nyansera det mer - t.ex. med kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital.

Karl Marx såg klass som en grundläggande del av samhällsstrukturen och kopplade det till ägande av produktionsmedlen. Han delade in samhället i två huvudklasser: proletariatet (arbetarna), som inte äger produktionsmedel och måste sälja sin arbetskraft för att överleva, och bourgeoisin (borgarna, överklassen), som äger produktionsmedel och köper proletariatets arbetskraft. Klasskampen mellan dessa två klasser, enligt Marx, driver historiens utveckling och kan till slut leda till en revolution där proletariatet tar över makten.

Pierre Bourdieu hade en mer nyanserad syn på klass än Marx. Enligt Bourdieu är det inte endast ekonomiskt kapital som avgör en individs klassposition. Han identifierade tre former av kapital som spelar en roll i klassstrukturen: ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital.

Ekonomiskt kapital innebär pengar och ekonomiska resurser. Kulturellt kapital avser till exempel utbildning, kunskaper, estetiska preferenser och andra kulturella tillgångar som en individ har. Socialt kapital innebär nätverk och relationer.

Alla dessa former av kapital spelar en roll i en individs klassposition. Till exempel kan en person med låg inkomst men hög utbildning och starka sociala nätverk anses tillhöra en högre klass än en person med hög inkomst men utan utbildning och sociala nätverk.

Bourdieu menade också att individens habitus, det vill säga de mönster som formar individens handlingar och smak, är formade av dessa former av kapital. Därmed spelar habitus en viktig roll i reproduktionen av klasstrukturen, eftersom det påverkar individens val och beteenden på sätt som upprätthåller deras klassposition.

Max Weber hade en multidimensionell syn på klass och status. Han menade att en individs sociala position inte bara bestäms av ekonomiskt kapital (vilket var Marx huvudfokus) utan också av prestige och makt.

Weber definierade en klass som en grupp av individer som har liknande ekonomiska positioner i samhället, baserat på deras egenskaper som producenter och konsumenter på marknaden. Men enligt Weber var klass bara en aspekt av en individs sociala position.

Utöver klass, introducerade Weber begreppet "statusgrupp". Medan klass handlar om ekonomiska relationer, är status mer kopplat till prestige, heder och livsstil. En statusgrupp kan definieras av faktorer som etnicitet, religion, yrke, utbildning och andra icke-ekonomiska faktorer. En individs status kan påverka deras livschanser på ett sätt som inte alltid korrelerar med deras klassposition. Till exempel kan en person med hög status men låg ekonomisk klass ändå ha tillgång till vissa privilegier och resurser.

Slutligen, inkluderade Weber även makt som en viktig dimension i den sociala stratifieringen. Makt handlar om en individs förmåga att få sin vilja igenom, även mot andras motstånd. Detta kan vara kopplat till både klass och status, men kan också vara relaterat till en individs position inom politiska och administrativa strukturer.

Webers syn på klass, status och makt visar på en mer komplex förståelse för social ojämlikhet, som tar hänsyn till både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer.