Analys – Socialpsykologi Psykologi 1

Ett fall står till grund för er analys. Det är, inom rimliga gränser, ok att spekulera vidare och lägga till detaljer som fallet inte angiver. Tänk dock på att det inte är er uppfinnelserikedom som betygssätts, utan hur ni analyserar skeendet och med hjälp av de mekanismer vi gått igenom på lektionerna, drar slutsatser om följderna av socialt beteende. Vad som förväntas av er – för godkänt:

☐ Ni skriver en analys som är länkad till det fallet ni fått (se ovan för mer specificerade instruktioner).

☐ Ni använder er av psykologiska termer och begrepp med forskningsgrund (enligt Bandura så…” eller ”forskning av Bandura har visat att …” eller kanske ”forskning visar att barn som ser … (Bandura)m

☐ Ni använder er av flera faktorer för att förklara skeendet i fallet ni fått (En annan teori som kan förklara…En studie som kan appliceras är…)

☐ Ni värderar teorier och studier: peka på styrkor och svagheter samt potentiella felkällor (Socialpsykologiska teorier ignorerar faktorer som personlighet…En brist hos experiment är att de inte alltid representerar verkligt beteende)

☐ Ni jämför, ser samband och pekar på skillnader samt drar slutsatser (Konformitet kan kopplas till åskådareffekten eftersom…En skillnad mellan kognitiv dissonans och Aschs teori är att dissonans handlar om en känsla…)

Det är viktigt att använda socialpsykologiska begrepp kontinuerligt i era uppsatssvar. Förklara kort de begrepp ni använder och försök hålla ert eget tyckande och tänkande till slutsatsen.

’* välgrundat innebär att man baserar det man skriver på forskning. Man skriver t.ex. ”enligt Bandura så…” eller ”forskning av Bandura har visat att …” eller kanske ”forskning visar att barn som ser … (Bandura).

<aside> 💡

Centralt innehåll som behandlas:

• Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör.
• Grundantaganden, metoder, konformitet: Normativ konformitet, Informativ konformitet, lydnad, makt, social makt, normer, social identitetsteori: (Social kategorisering, social identitet, social jämförelse, positiv särkiljning), in-group och out-group, stereotyper, attityd, kognitiv dissonans, kultur, situationen vs personen, auktoritet, roller, rollkonflikter, åskådareffekt/ansvarsspridning, grupptänkande/avindividualisering, formella grupper, informella grupper, Dispositionsfaktorer (personen) och situationsfaktorer
• Tajfel, Asch, Milgram, Hofling, Latane och Darley “Åskådareffekten”, Kitty Genovese fallet, Levine hjälpande
• Cialdini: Återgäldande, brist, auktoritet, åtagande/konsekvens, gillandesociala bevis, </aside>

*Gibson ingår inte i det här provet (vt 2025)

Introduktionsmening:

Det är lätt att bli upprörd när man läster artikeln om … men om man har läst socialpsykologi så …

FALLET: Gheorge ”Gica” Hortolomei-Lupu, 48, misshandlades till döds i Smedbyparken i Huskvarna natten mellan den 7 och 8 augusti. Gica var hemlös och kom till Sverige och Huskvarna som EU-migrant för fyra år sedan.  I måndags åtalades en 16-åring för mord på Gica. En 14-åring misstänks också för mord. Pojkarna nekar till mord men medger att de varit med under delar av misshandeln av Gica. Pojkarna filmade delar av händelseförloppet och skickade filmerna till tre kompisar, enligt åklagarens bevisuppgift i mordåtalet. 72 gånger i mordutredningen kallas Gheorge ”Gica” Hortolomei-Lupu, 48, för ”råttan”. Den vidriga människosynen genomsyrar fallet och ser ut att vara förklaringen till den hemlöse mannens död. Mordåtalets beskrivning av händelserna i Smedbyparken i centrala Huskvarna är ohygglig: Gica misshandlades med livboj, skylt och vägkon. Våldet fortsatte med sparkar när han låg avsvimmad på marken. Saker ska ha kastats mot honom när han låg på marken och en burk med urin hällts över honom.

Vad kan ha varit pojkarnas drivkrafter? Det finns inget belägg för hatbrottsmotiv, enligt kammaråklagare Linda Schön som väckt åtal för mord, men å andra sidan finns inget annat tydligt motiv. Polisen konstaterar att det varit viktigast att ta reda på vad som hänt och vilka som är skyldiga – inte varför trots att polisen på sin egen hemsida konstaterar: Pojkarna som misstänks för mordet på Gica filmade enligt åklagaren delar av händelseförloppet och skickade filmerna till flera vänner.

Men polisutredningen genomsyras av en vidrig människosyn: Gång på gång kallas Gica för ”råttan”.

Sveriges Radio har tidigare rapporterat om trakasserierna mot Gica och att han kallades för ”råttan” och det bekräftas nu i mordutredningen. De misstänkta, deras vänner, vännernas föräldrar och flera andra som förhörts av polisen återkommer till det nedsättande öknamnet på Gica – det förekommer på 72 ställen och löper som en röd tråd genom polisutredningen.

Så här låter det i ett förhör med en flicka: