Pomodoro-tekniken utvecklades av Francesco Cirillo i slutet av 1980-talet när han var universitetsstudent. Namnet "Pomodoro" kommer från den tomatformade köksTimern han använde (pomodoro betyder tomat på italienska).

Cirillo kämpade med att fokusera på sina studier och började experimentera med korta, fokuserade arbetsperioder. Han upptäckte att denna metod drastiskt förbättrade hans studieresultat och produktivitet.

Metoden blev officiellt publicerad 2006 och har sedan dess blivit en av de mest populära produktivitetsteknikerna världen över, särskilt uppskattad av studenter och kunskapsarbetare.

Pomodoro är en metod som används för att öka produktiviteten. Metoden fungerar enligt följande:

  1. Bestäm en uppgift som ska utföras.
  2. Starta en timer på 25 minuter.
  3. Arbeta på uppgiften tills timern slutar.
  4. Avsluta arbetet direkt när timern ringer.
  5. Sätt en ny timer på fem minuter.
  6. Ta en paus genom att blunda, titta ut genom ett fönster eller liknande.
  7. När timern ringer är pausen slut och du börjar om.
  8. Upprepa steg 2–7 tre gånger.
  9. Efter den fjärde arbetsperioden, ta en längre paus på 15–30 minuter.
[POMODORO-CYKELN]
                                   
1. **VÄLJ UPPGIFT** ➜ 2. 25 MIN ARBETE ➜ 3. 5 MIN PAUS
           ⬆                                   ⬇
           4. UPPREPA 3 GÅNGER                  ⬇
           ⬆                                   ⬇
           ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅

Efter 4 cykler: Ta en längre paus (15-30 min)

Vetenskapligt stöd och effektivitet

Pomodoro-tekniken bygger på principen om intensiva arbetsperioder följt av pauser, vilket har flera vetenskapliga fördelar: