Kommunikation handlar i grunden om att överföra information från en person till en annan på ett sätt som gör att båda parter förstår varandra. Det låter enkelt, men i verkligheten är kommunikation en komplex process där många faktorer kan påverka hur väl ett budskap når fram. Den enklaste modellen går att använda och applicera på allt vi gör genom hela kursen.
Den enklaste formen av kommunikation kan beskrivas med tre komponenter:
Modellen är en enkel bild av kommunikation men missar många av de faktorer som kan påverka hur väl budskapet når fram - eller ens om mottagaren förstått något av sändarens intention.
Claude Shannon och Warren Weaver utvecklade på 1940-talet en mer omfattande modell som har blivit en av de mest inflytelserika inom kommunikationsteori. Deras modell utvidgar den grundläggande sändare-meddelande-mottagare-strukturen genom att lägga till flera viktiga komponenter.
Du ska strax få en genomgång av Shannon & Weavers kommunikationsmodell. Här får du en djupare förståelse för modellens olika komponenter och hur de samverkar i kommunikationsprocessen. Varje del beskrivs tydligt med konkreta exempel som hjälper dig att förstå hur modellen fungerar i praktiken. Denna information är grundläggande för din förståelse av kommunikationens komplexitet och kommer att vara användbar när du senare ska analysera kommunikationsmisslyckanden.
Informationskälla → Ursprunget till meddelandet som ska kommuniceras Exempel: En lärares kunskap om ett ämne, dina egna tankar och idéer, nyheter från en tidningsredaktion, eller fakta från en lärobok.
Sändare → Omvandlar meddelandet till en signal Exempel: Dina talorgan när du pratar, dina händer när du skriver ett meddelande, en mobiltelefon som skickar ett SMS, eller en TV-sändare.
I modellen som Shannon och Weaver utvecklade kan "sändaren" vara både en person och en teknisk apparat. Det är den del som kodar informationen till en signal som kan överföras via en kanal. I mänsklig kommunikation kan detta vara en person som talar (där talapparaten är "sändaren" som omvandlar tankar till ljudvågor), men i tekniska sammanhang kan det också vara en enhet som omvandlar information till en signal, t.ex. en mikrofon, mobiltelefon eller radiosändare.
Det är viktigt att skilja mellan "informationskällan" (som är ursprunget till idéerna/informationen) och "sändaren" (som är det som omvandlar informationen till en överförbar signal). När en person kommunicerar kan samma person vara både informationskälla (har idén) och sändare (uttalar orden), men i modellen hålls dessa funktioner isär för att tydliggöra de olika stegen i kommunikationsprocessen.
Kanal → Mediet genom vilket signalen överförs Exempel: Luften när vi pratar, papperet i ett brev, internetuppkopplingen för digital kommunikation, eller telefonlinjen i ett telefonsamtal.
Brus → Störningar som kan förvränga signalen under överföringen Detta är störningar som påverkar signalen under överföringen.
Tekniskt brus→ Fysiska störningar i kommunikationskanalen Exempel på tekniskt brus: Bakgrundsljud på ett café när man försöker prata, dålig internetuppkoppling under ett videosamtal, eller otydlig handstil i ett handskrivet meddelande.
Semantiskt brus → Skillnader i hur ord och symboler tolkas av sändare och mottagare Exempel på semantiskt brus: När du använder facktermer som mottagaren inte förstår, kulturella skillnader i tolkning av symboler, eller när du säger "det är varmt här" och menar "kan du öppna fönstret?" men mottagaren bara håller med om temperaturen.
Effektivitetsbrus → När meddelandet inte får den avsedda effekten hos mottagaren Exempel på effektivitetsbrus: När någon är så distraherad av sin telefon att de inte tar till sig ditt viktiga meddelande, eller när en reklam inte påverkar konsumenten som avsett.