Psykologi

Allt som finns på den här sidan kan komma på provet

Kognitiv psykologi

Psykologin är indelad i perspektiv: olika delar som tillsammans bildar en helhetssyn på att vara människa. Den del vi just nu arbetar med heter Kognitiv psykologi och inriktar sig på hur vi tänker, känner, minns och upplever världen. Eller enklare uttryckt: våra tankar.

Problemet med våra tankar är just att de är våra egna - vi kan inte se in i någon annans tankar - vi behöver med andra ord hitta andra sätt att undersöka mentala processer.

Kognitiv psykologi fokuserar på våra mentala processer. Områden som ingår är minnet, perception och känslor. Varför har du just den tröjan på dig idag? Varför gillar du sushi mer än pizza? Varför är Håkan Hellström bra och Magnus Uggla dålig? För att förstå mer om de val som människor gör måste vi veta mer om de tankar som leder fram till ett beteende. Vi måste också förstå hur känslor påverkar oss och hur vårt minne sätter upp begränsningar eller skapar nya möjligheter*. Enligt det kognitiva perspektivet måste vi förstå en persons tankar och känslor för att förstå personens beteende.*

Allt det här gör att det finns några utgångspunkter som alla som arbetar med kognitiv psykologi är överens om:

• Mentala processer går att se konkret vilket gör att vi kan testa teorier – trots att processen egentligen inte kan observeras (det händer inuti huvudet – men visar sig på sätt vi kan se)
• Teorier kan testas av mätbara vetenskapliga metoder
• Mentala representationer styr beteende (tanke → handling)

Det första vi ska undersöka är minnet.

Minnet

Minne inom psykologi är förmågan att behålla och återkalla information från tidigare händelser eller erfarenheter. Det är en viktig kognitiv process som gör det möjligt för oss att lära oss och använda kunskap från det förflutna i nuet. Du har säkert själv märkt att du tänkt på något som du tycker hade varit bra att komma ihåg - bara för att besviket inse att du glömt det när du väl behöver minnet. För att bättre förstå hur minnet fungerar har forskarna upptäckt att vi har olika typer av minnen. Den enklaste uppdelningen ser ut så här:

• Korttidsminne: Korttidsminnet en tillfällig lagringsplats för information som vi aktivt bearbetar och använder för att utföra olika uppgifter. Det har en begränsad kapacitet och informationen försvinner snabbt om den inte upprepas eller överförs till långtidsminnet. Kallas ibland också för arbetsminnet.

• Långtidsminne: Långtidsminnet är där information lagras under en längre period. Det kan vara av två huvudsakliga typer: Deklarativt minne eller procedurminne

  Deklarativt minne: Detta är den typ av långtidsminne som handlar om fakta och händelser som vi medvetet kan plocka fram. Det delas in i två huvudsakliga delar:

  • Episodiskt minne: Detta är minnet om specifika händelser eller episoder i ens liv. Det inkluderar minnen om personliga upplevelser och händelser som vi kan återkalla med detaljer och känslomässiga nyanser.
  • Semantiskt minne: Detta är minnet om generell kunskap och fakta som inte är kopplade till specifika händelser. Det inkluderar information som vi har lärt oss genom utbildning, läsning och erfarenhet.

  Procedurminne: Detta är den typ av långtidsminne som handlar om hur man utför olika färdigheter och procedurer. Till skillnad från deklarativt minne är detta ofta omedvetet. Exempel är att cykla, simma eller knyta skorna - saker vi kan göra automatiskt utan att medvetet tänka på varje steg.

Modellen med korttidsminne (från och med nu kallat KTM) och långtidsminne (LTM) är lätt att förklara men för att undersöka minnet, och förstå hur det både kan förbättras och felsökas, behöver vi fler begrepp. För att något ska komma in i minnet överhuvudtaget så behöver det uppmärksammas, någon typ av inlärning måste ske. Först därefter kan minnet lagras i väntan på att du behöver det - helt enkelt att minnas (men i psykologin säger vi ofta att minnet återkallas).

<aside> 💡 Inlärning (”plugga”) → Lagring → Återkallning (”prov”)

</aside>