Design

Studiens design bör förklaras i detalj i metodavsnittet. Detta inkluderar vilken typ av studie som ska genomföras, t.ex. experiment, enkätundersökning eller fallstudie. Det är viktigt att förklara tankarna bakom designen och hur den är lämplig för forskningsfrågan. Den här delen brukar förvirra många och därför rekommenderas ett djupt andetag innan du läser igenom de delar som finns här. Längst ner på sidan hittar du ett exempel på hur designen kan se ut beroende på om du gjort just ett experiment, enkätundersökning eller en fallstudie. På så sätt ser du snabbt i exemplet vilka begrepp just du behöver ha med i din design. Men vi börjar med de två vanligaste typerna av undersöking:

Experiment eller enkät?

De två vanligaste varianterna av kvantitativa studier är experiment och enkät:

Om du genomför ett experiment så bör designen också inkludera information om de oberoende och beroende variablerna, liksom eventuella kontrollgrupper. Dessutom kan du redan nu skriva om “confounding variables”, dvs om det finns variabler som du tror kan påverka resultatet.

"Confounding variables" kan översättas som störande variabler. Detta är variabler som kan påverka resultatet av din studie men som inte är en del av dina oberoende eller beroende variabler.

Att diskutera dessa variabler visar att du har tänkt igenom potentiella faktorer som kan påverka dina resultat och hur du planerar att hantera eller kontrollera för dem. Det är en viktig del av att visa din förståelse för forskningsdesign och potentiella begränsningar i din studie.

Många enkätstudier har en korrelationell design. Det betyder att du mäter två eller fler variabler (t.ex. stress och sömn) och undersöker om de samvarierar. Du kan då säga att det finns ett samband, men du kan inte säkert säga vad som orsakar vad (korrelation är inte kausalitet). Enkäter blir ofta korrelationella eftersom du sällan kan manipulera variabler på samma sätt som i ett experiment.

Vad ska finnas med under “Design”?

I design-delen av ett metodkapitel inom psykologisk forskning bör man inkludera följande (beroende på om du genomfört en kvalitativ eller kvantitativ studie):

• Forskningsdesignen:
  • Är det en experimentell design, korrelationell design, kvasiexperimentell design, longitudinell design, etc.?
    • Experimentell design: Forskaren manipulerar en eller flera variabler för att observera effekten på en beroende variabel. Exempel: Milgrams lydnadsexperiment, där forskaren manipulerade auktoritetsnivån för att se effekten på deltagarnas lydnad.
    • Korrelationell design: Undersöker relationen mellan variabler utan att manipulera dem. Exempel: En studie som undersöker sambandet mellan stress och sömnkvalitet hos studenter.
    • Kvasiexperimentell design: Liknar experimentell design men saknar slumpmässig fördelning av deltagare. Exempel: En studie som jämför effekten av olika undervisningsmetoder i befintliga skolklasser.
    • Longitudinell design: Observerar samma grupp över en längre tidsperiod. Exempel: The Grant Study, som följt en grupp män från Harvard under mer än 75 år för att studera livslång utveckling.
    • Tvärsnittsstudie: Samlar data från en population vid en specifik tidpunkt. Exempel: En undersökning om attityder till klimatförändringar bland olika åldersgrupper.
    • Fallstudie: Djupgående analys av en individ, grupp eller händelse. Exempel: Phineas Gage-fallet, som bidrog till förståelsen av frontallobens funktion.
• Struktur/Standardisering: hur förhåller sig studien till struktur och standardisering?

Struktur och standardisering är viktiga aspekter inom beteendevetenskaplig forskning för att säkerställa att studier är replikerbara och jämförbara. Här är några exempel:

• Strukturerade intervjuer: I Zimbardos Stanford Prison Experiment användes strukturerade intervjuer för att bedöma deltagarnas psykologiska tillstånd. Alla deltagare fick samma frågor i samma ordning, vilket säkerställde jämförbarhet mellan svaren.
• Standardiserade tester: Wechslers intelligenstest (WAIS) är ett exempel på ett högt standardiserat verktyg. Alla som genomför testet får samma uppgifter under samma förutsättningar, vilket möjliggör jämförelser mellan individer och över tid.
• Kontrollerade experimentmiljöer: I Milgrams lydnadsexperiment var laboratorieuppsättningen noggrant standardiserad. Varje deltagare mötte samma "auktoritetsfigur" och fick samma instruktioner, vilket säkerställde att skillnader i beteende kunde tillskrivas experimentets manipulationer snarare än variationer i miljön.
• Standardiserade protokoll: I Asch's konformitetsexperiment följde forskarna ett strikt protokoll för hur "medhjälparna" skulle svara på frågorna. Detta säkerställde att varje deltagare utsattes för exakt samma sociala tryck.
• Reliabilitet och validitet: Bör nämnas - vilka överväganden har du gjort?

Här är några exempel på reliabilitet och validitet från kända beteendevetenskapliga studier:

• Reliabilitet (tillförlitlighet):

  • Test-retest reliabilitet: I Ainsworths Strange Situation Test, som mäter anknytning hos spädbarn, visade upprepade tester hög överensstämmelse över tid, vilket indikerar god test-retest reliabilitet.
  • Intern konsistens: Becks Depression Inventory (BDI) har visat hög intern konsistens, vilket betyder att olika delar av testet konsekvent mäter samma underliggande konstrukt (depression).

• Validitet (giltighet):

  • Innehållsvaliditet: Wechslers intelligenstest (WAIS) har hög innehållsvaliditet eftersom det omfattar olika aspekter av kognitiv förmåga som anses vara relevanta för intelligens.
  • Kriterievaliditet: Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) har visat god kriterievaliditet genom att dess resultat korrelerar väl med kliniska diagnoser.
  • Konstruktvaliditet: Milgrams lydnadsexperiment demonstrerade god konstruktvaliditet genom att resultaten stämde överens med teorier om auktoritet och lydnad.

  Dessa exempel visar hur forskare arbetar för att säkerställa att deras mätmetoder är både

  reliabilitet: tillförlitliga (ger konsistenta resultat) och

  validitet: giltiga (mäter det de avser att mäta).

• Variablerna: (gäller dig som GENOMFÖRT ETT EXPERIMENT) Vilka är de beroende och oberoende variablerna i studien?