När ni skriver en kvalitativ studie skiljer det sig lite från en kvantitativ. Vissa begrepp är inte lika viktiga. T.ex. ser reliabilitet och validitet ofta helt annorlunda ut. Istället pratar ni om trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet. Även objektivitet är viktigt att diskutera i kvalitativ forskning.

<aside> 💡 Exempel på metoddel - Design för kvalitativ studie

Denna studie använder en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk design, där syftet är att undersöka och förstå lärares upplevelser av distansundervisning under pandemin. För att samla in data används semistrukturerade intervjuer med tio gymnasielärare. Intervjuerna genomförs digitalt via videosamtal för att möjliggöra flexibel datainsamling och säkerställa deltagarnas bekvämlighet.

För att säkerställa studiens trovärdighet används metodtriangulering genom att komplettera intervjuerna med deltagarnas skriftliga reflektioner. Dessutom får deltagarna möjlighet att granska transkriptionerna av sina intervjuer för att bekräfta att deras upplevelser har tolkats korrekt. För att öka pålitligheten dokumenteras alla steg i forskningsprocessen noggrant, inklusive beslut om urval, intervjufrågor och analysmetoder.

För att säkerställa studiens objektivitet används ett reflexivt förhållningssätt där vi som forskare kontinuerligt granskar och dokumenterar våra egna förutfattade meningar och hur dessa kan påverka tolkningen av data.

Etiska överväganden är centrala i studien. Alla deltagare informeras om studiens syfte och ger sitt skriftliga samtycke. Deltagarnas anonymitet säkerställs genom användning av pseudonymer och maskering av identifierande information. De informeras också om sin rätt att när som helst avbryta sitt deltagande.

</aside>

1. Trovärdighet - credibility (motsvarar validitet): Detta handlar om ifall studien är trovärdig och om resultaten stämmer överens med verkligheten. För att säkerställa trovärdigheten kan ni till exempel använda er av triangulering, det vill säga att använda olika metoder för att samla in data. Det kan också vara värdefullt att överväga forskningens kontext och deltagarnas perspektiv.
2. Pålitlighet - dependability (motsvarar reliabilitet): Detta handlar om forskningens konsistens över tid. Om forskningen skulle upprepas under samma förutsättningar, borde resultaten vara desamma. För att förbättra pålitligheten kan ni dokumentera forskningsprocessen noggrant, inklusive alla beslut och förändringar som gjorts under forskningens gång.
3. objektivitet - har ni som forskare haft kontroll över era egna värderingar? Detta handlar om objektiviteten i forskningen. Ni bör kunna visa att resultaten kommer från data och inte från era egna förutfattade meningar eller tolkningar. För att säkerställa konfirmerbarhet kan ni dokumentera forskningsprocessen noggrant och vara transparenta om era metoder och tolkningar.
4. Etiska överväganden: Hur hanterar ni deltagarnas rättigheter och integritet? Hur informerar ni dem om studiens syfte, och hur säkerställer ni deras samtycke?

Andra viktiga frågor att hantera under "Design" i metoden är följande:

Forskningsansats: Är det en fenomenologisk, etnografisk, fallstudie, diskursanalys, djupintervju etc.?

• Fenomenologisk ansats: Amedeo Giorgi's studie om upplevelsen av att lära sig (1985). Giorgi intervjuade deltagare om deras erfarenheter av inlärning och använde en fenomenologisk analys för att förstå essensen av inlärningsupplevelsen.
• Etnografisk ansats: William Foote Whyte's "Street Corner Society" (1943). Whyte levde i ett italienskt-amerikanskt område i Boston för att studera den sociala strukturen och beteendet i ungdomsgäng.
• Fallstudie: Oliver Sacks' "The Man Who Mistook His Wife for a Hat" (1985). Sacks presenterade detaljerade fallstudier av patienter med neurologiska störningar för att förstå hur hjärnan fungerar.
• Diskursanalys: Margaret Wetherell och Jonathan Potter's studie om rasism i Nya Zeeland (1992). De analyserade hur människor talade om ras och etnicitet för att förstå hur rasistiska diskurser konstrueras och upprätthålls.
• Djupintervju: Elliot Mishler's studie om narrativ identitet (1986). Mishler använde djupintervjuer för att undersöka hur människor konstruerar sina livsberättelser och identiteter.

Dessa exempel visar hur olika forskningsansatser kan användas för att undersöka olika aspekter av mänskligt beteende och upplevelse inom beteendevetenskapen.

• Datainsamling: Hur samlar ni in data? Vilka metoder använder ni (intervjuer, observationer, dokumentanalys, enkät med öppna frågor etc)?

Här är några tydliga exempel på datainsamlingsmetoder inom beteendevetenskap:

• Intervjuer: En forskare genomför djupgående intervjuer med lärare för att undersöka deras upplevelser av stress i arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket tillåter flexibilitet att utforska oväntade teman som dyker upp.
• Observationer: En psykolog observerar barns lekbeteende på en förskola för att studera sociala interaktioner och konfliktlösning. Observatören använder ett strukturerat observationsschema för att registrera specifika beteenden.
• Dokumentanalys: En sociolog analyserar dagboksanteckningar från tonåringar för att undersöka deras upplevelser av identitetsutveckling. Forskaren använder en tematisk analysmetod för att identifiera återkommande teman i texterna.
• Enkät med öppna frågor: En arbetspsykolog skickar ut en enkät till anställda på ett företag för att undersöka deras uppfattningar om arbetsmiljön. Enkäten innehåller öppna frågor som "Beskriv en situation där du kände dig särskilt motiverad på jobbet".