"Bostadssökande invandrare nobbas åtta gånger av tio"

Ny studie visar: Bara 18 procent fick en positiv respons när de sökte lägenhet. Hyresvärdar ignorerar systematiskt personer med arabiskt namn. De måste söka fem gånger fler lägenheter än kvinnor med svenskt namn. Diskrimineringen från hyresvärdarna är kraftig och särskilt utbredd i orter utanför storstadsområdena. Det visar en undersökning där personer med fiktiva namn sökte lediga hyreslägenheter över hela Sverige. Endast i fyra procent av fallen blev den sökande med arabiskt namn inbjuden till visning. Hyresvärdarnas agerande är olagligt och bidrar till att förvärra integrationsproblematiken, skriver Mats Hammarstedt och Ali Ahmed, docent respektive fil dr i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Problematiken kring integrationen av utrikes födda i Sverige har ofta varit i fokus för den politiska debatten under det senaste årtiondet. I dag råder i hög grad samstämmighet om att vägen till en långsiktigt lyckosam integration går via tillgång till ett arbete, och det finns en omfattande forskning vilken dokumenterar det besvärliga arbetsmarknadsläget bland framför allt senare års invandrare med utomeuropeisk bakgrund. Dessutom råder samstämmighet bland såväl politiker som forskare om att invandrares dåliga arbetsmarknadsposition till en inte oväsentlig del är orsakad av diskriminering.

Olika åtgärder har genom åren såväl diskuteras som genomförts i syfte att bryta mönstret och förbättra integrationen av invandrare. Inte sällan har det diskuterats kring huruvida nyanlända flyktingar själva skall ha rätt att välja sin initiala bostadsort eller om denna skall tilldelas flyktingarna av ansvariga myndigheter. Tanken med att låta myndigheter sköta utplaceringen av flyktingar har varit att motverka segregation i så mening att invandrare väljer att bosätta sig i invandrartäta områden och därmed i mindre utsträckning än annars kommer i kontakt med till exempel svenska språket.

Trots att frågan kring invandrares val av bostadsort är omdebatterad och trots det faktum att få torde ifrågasätta boendets betydelse för invandrares möjligheter till lyckad integration finns fram till nu ingen forskning som vetenskapligt kunnat belägga huruvida invandrare diskrimineras på svensk bostadsmarknad.

I ett nyligen genomfört fältexperiment har vi därför studerat i vilken utsträckning individer med arabiskt/muslimskt namn diskrimineras då de söker lägenhet i Sverige. Experimentet omfattar hela Sverige och har genomförts genom att vi låtit tre fiktiva personer, en med namnet Erik Johansson, en med namnet Maria Andersson och en med namnet Mohammed Rashid söka 500 hyresrättslägenheter vilka utannonserats som lediga av såväl privatpersoner som företag på Blocket.se under perioden 16 februari till 11 mars 2007.

De tre fiktiva försökspersonerna har samtliga sökt 500 lägenheter och resultatet av experimentet visar på en kraftig diskriminering mot personen med arabiskt/muslimskt namn i så mening att denna fick avsevärt sämre respons från hyresvärdarna än personerna med typiskt svenska namn. Mannen med typiskt arabiskt/muslimskt namn blev i färre fall än de andra försökspersonerna erbjuden att inkomma med ytterligare information om sig själv till hyresvärdarna då han sökte lägenhet. Han blev dessutom inbjuden till betydligt färre visningar av sökta lägenheter än de övriga försökspersonerna. Vidare framkom att personer med typiskt kvinnligt svenskt namn har lättare att få hyra lägenhet än personer med typiskt manligt svenskt namn.Av de 500 sökta lägenheterna fick försökspersonen med namnet Maria en positiv respons från hyresvärden (i så mening att hon antigen blev erbjuden att antingen komma på visning av lägenheten eller erbjuden att inkomma med mer information om sig själv) i drygt 53 procent av fallen. För 19 procent av de sökta lägenheterna blev försökspersonen Maria direkt inbjuden till visning av lägenheten. Försökspersonen Erik fick en positiv respons från hyresvärden i 41 procent av fallen och blev direkt inbjuden till visning av lägenheten i drygt 10 procent av fallen. För försökspersonen Mohammed uppgick andelen ansökningar vilken ledde till en positiv respons från hyresvärden till 18 procent. I enbart 4 procent av fallen blev försökspersonen Mohammed inbjuden till visning av lägenheten. Med andra ord innebär detta att män med typiskt arabiska/muslimska namn måste söka tre gånger fler lägenheter än kvinnor med typiskt svenska namn för att få en positiv respons från hyresvärden och fem gånger fler lägenheter än kvinnor med typiskt svenska namn för att få en inbjudan till visning av lägenhet! Även då vi kontrollerar för olika bakgrundsfaktorer såsom lägenheternas storlek, månadshyra och i vilken kommun den sökta lägenheten är belägen finner vi statistiskt säkerställd diskriminering mot personer med arabiskt/muslimskt namn på bostadsmarknaden. Dessutom indikerar resultaten i undersökningen att diskrimineringen av personer med arabiskt/muslimskt namn är kraftigare i orter utanför storstäderna (Stockholm, Göteborg, Malmö) än i storstäderna. De skillnader i möjlighet att få lägenhet vilka observeras mellan kvinnor och män är även de statistiskt säkerställda när vi kontrollerat för de bakgrundsfaktorer som nämnts ovan.Resultatet från experimentet är alarmerande och belyser ytterligare en dimension av integrationsproblematiken i Sverige. Tidigare har forskning visat att personer med utländskt namn diskrimineras på arbetsmarknaden. Ofta har denna diskriminering förklarats med att det finns en osäkerhet kring produktiviteten bland utrikes födda till följd av att arbetsgivare till exempel har svårt att bedöma värdet av utländska utbildningar. När det gäller diskrimineringen på bostadsmarknaden torde dock osäkerhet av denna typ spela en mindre roll. Visserligen är det tänkbart att hyresvärdar känner en osäkerhet kring till exempel invandrares betalningsförmåga och därför föredrar svenskfödda hyresgäster, men det är omöjligt att frigöra sig från tanken att diskrimineringen av personer med arabiskt/muslimskt namn på bostadsmarknaden förklaras av attityder och fördomar.Oberoende av vilken som är den korrekta förklaringen till den observerade diskrimineringen kan vi konstatera att den är olaglig. Vidare är det högst troligt att den bidrar till att förvärra integrationsproblematiken i Sverige. Om invandrare diskrimineras när de söker boende kommer de att bli hänvisade till mindre attraktiva bostadsområden än vad som annars varit fallet. Detta kan i sin tur leda till att bostadsområden med en kraftig överrepresentation av invandrare skapas. Det finns en risk för att invandrare som bosätter sig i sådana områden får sämre svenskkunskaper än vad som annars varit fallet, vilket kan påverka deras långsiktiga möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden negativt. Vidare är det ett välkänt faktum att barns möjligheter att lyckas som vuxna i hög grad påverkas av omgivningen under uppväxtåren. Barn som växer upp i områden präglade av arbetslöshet och socialbidragsberoende löper en högre risk att själva bli arbetslösa och socialbidragsberoende än andra barn. Det finns således en uppenbar risk för att diskriminering av invandrare på bostadsmarknaden försvårar för invandrare även på andra områden. Politiker och beslutsfattare har således flera skäl för att vidta åtgärder i syfte att bryta och förhindra diskriminering av invandrare på bostadsmarknaden.Mats HammarstedtAli Ahmed