Det biologiska perspektivet i psykologi handlar om hur vår fysiologi och vår genetik påverkar hur vi är och vad vi gör, tänker och känner.
Favoritmetoder:
EXPERIMENT
Ett experiment är en metod där syftet är att etablera orsak och verkan. Forskaren manipulerar (ändrar) en variabel (en faktor) och mäter en annan. Man har en kontrollgrupp där ingenting manipuleras och sen jämför man kontrollgruppen med den grupp man ändrat på. Maguire et al (2009) studerade London taxi chaufförers hjärnor för att se hur de skilde sig från vanliga människors hjärnor.
FALLSTUDIER
Fallstudier inom biologiska perspektivet kan hjälpa oss att förstå hur vår fysiologi påverkar hur vi är och vad vi gör. En fallstudie är egentligen att man använder sig av flera olika sätt att samla in data om människans beteende (enkäter, experiment, intervjuer) för att studera ett unikt fenomen (som fotbollshuliganism), en plats (ett daghem för hemlösa) eller en person (en individ med hjärnskada). Fallstudier som H.M fallet av Milner (1957) har hjälpt psykologin att förstå hur vårt minne fungerar och vilken roll hippocampus har i formandet av explicita minnen.
Vi kan förklara människans beteende utifrån miljöfaktorer och ärftlighet det vill säga arv eller miljö. Vi föds alla med en hjärna som är förprogrammerad med grund i vårt genetiska arv, de gener vi fått från våra föräldrar. Så fort befruktning skett så börjar utvecklingen av organismen i miljön, i mammans mage, och det är från och med nu som samspelet arv och miljö börjar. Din miljö påverkar hur du utvecklas men det är ditt arv, de gener du har, som är grunden som du utvecklas ifrån. Det betyder att du kommer att lära dig saker och du kommer att få erfarenheter men att detta alltid bygger på din biologiska grund, din genetik. Vi tar för givet att vi ärver fysiska attribut från våra föräldrar som hårfärg, längd och ögonfärg men vi glömmer att vi även ärver personlighetsdrag, intelligens och andra beteende från våra föräldrar. Det finns inget beteende som inte påverkas av både arv och miljö utan det är alltid ett samspel. Forskning har visat att miljön kan trigga vissa psykiska sjukdomar om man har ett genetiskt anlag i grunden, teorin som säger att miljöfaktorer kan samspela med arv för att bidra till psykisk ohälsa heter stress-sårbarhetsmodellen.
Forskare studerar arv och miljös roll i beteende genom att studera genetiskt identiska individer (tvillingar) eller människor som är släkt (familjestudier) för att se om de hittar likheter i deras beteende. Adoptionsstudier används för att undersöka om genetiskt lika individer (såsom tvillingar) växer upp i olika miljöer ändå uppvisar likheter i beteende eftersom man då kan dra slutsatser om arvets roll. Om tvillingar växer upp i olika miljöer men är lika kanske i personlighet så drar vi slutsatsen att personlighet har en stark genetisk komponent (personlighet påverkas av ärftlighet) vilket forskning har visat.
https://www.youtube.com/watch?v=9eKia4hxfW8
Allting du gör, tänker och känner styrs av ditt nervsystem som är ett system av nervtrådar och nervceller (neuroner) som kan delas in i två delar:
Det centrala nervsystemet: hjärnan och ryggraden
Det perifera nervsystemet: nervtrådar ut till armar, ben och kroppen. Det perifera nervsystemet kan delas in i: somatiska och autonoma. Det autonoma nervsystemet är icke-viljestyrt och det kan delas in i:
Det sympatiska nervsystemet: det system som aktiveras vid fara och som gör kroppen beredd att agera mot hotet (fly eller kämpa)
Det parasympatiska nervsystemet: som har som funktion att lugna ner kroppen och alla system, sätter igång när vi ska sova eller när vi ska lugna ner oss efter ett stressigt tillstånd.