24 september, 2025
Flöden som aldrig tar slut och algoritmer som fångar vår uppmärksamhet. Forskningen visar nu att skrollandet kan ha permanent effekt på hjärnans förmåga att koncentrera sig, speciellt om den utsätts i ung ålder. – Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger hjärnforskaren Henrik Jörntell.
År 2006 skapade gränssnittsdesignern Aza Raskin en ny funktion som skulle göra flödet på internet sömlöst. Han hade länge irriterat sig på att man behövde klicka för att komma vidare till nästa sida. Därför skapade han en funktion som fyller på flödet med nytt material underifrån samtidigt som användaren skrollar. Så föddes ”infinite scroll”, alltså ett oändligt flöde. Något som designern Raskin sedan personligen ska ha ångrat efter att ha sett konsekvensen; det håller användarna kvar på plattformen och gör den beroendeframkallande.
Henrik Jörntell är professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Hans forskning visar att skrolla i ung ålder kan ha permanent negativa effekter på din koncentrationsförmåga. Koncentrationsförmågan är inte något som finns hos oss när vi föds, enligt Jörntell. Hjärnan måste, precis som med andra förmågor, lära sig att vara koncentrerad och att det kommer något positivt ur det.
– Hjärnan skapar genom erfarenheter beteendeval som blir mer eller mindre automatiska. Hur de beteendevalen är uppbyggda kommer att påverka oss genom hela livet. Så det blir svårt att komma ifrån de brister som man har haft i unga år.
Henrik Jörntell är professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som undersöker de grundläggande principerna som gör att hjärnan fungerar som den gör. Foto: Anders Hansson
Att skrolla på sociala medier bryter ofta den naturliga cykeln av informationsupptagning, förklarar Jörntell. I vanliga fall upplever vi något och sedan blir vi trötta och söker vila för att kunna bearbeta det vi har varit med om. Ett sätt att bearbeta är att drömma, både på natten och på dagen.
Om man istället tar upp mobilen varje gång man har en stund över eller vilar så får man inte de där naturliga stunderna av eftertänksamhet som hjärnan behöver under en dag. Det som händer då är att hjärnans förmåga till att koncentrera sig inte utvecklas fullt ut eftersom den inte tränas.
– Man har inte mognat när det gäller den typen av funktioner. Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger hjärnforskaren.
Dessutom är de sociala plattformarna ofta skapade för att hela tiden fånga vår uppmärksamhet och driva oss vidare. Den biologiska förklaringen till att vi känner oss manade att fortsätta skrolla ligger i att vi i naturen har behövt kunna släppa allt, inklusive behovet av att bearbeta, för att ta oss ur livsfarliga situationer som kräver all vår uppmärksamhet, enligt Henrik Jörntell. Det är alltså inte skadligt att skjuta på behovet över dagen, men det går inte att lägga bearbetningen på hög över en längre tid och ta ikapp det senare – då är skadan redan gjord.
– Systemen är designade för att vi inte ska ägna oss åt eftertänksamhet eller dagdrömmeri och jag tror att vi börjar se effekter av det nu.
● Har man under uppväxten en social utsatthet eller en social stress, så är det negativt för att utveckla en koncentrationsförmåga eftersom man inte har förutsättningar för eftertänksamhet och vila på samma sätt.
● För varje typ av aktivitet kommer koncentrationen att variera mellan individer beroende på vilket intresse och motivation man har för saken i fråga, det är naturligt.
● Brist på bearbetning och eftertänksamhet i ung ålder, till exempel på grund av tvångsmässigt mobilskrollande.
Källa: Henrik Jörntell, professor och forskargruppchef på Lunds universitet.